Gymnastikdirektör i Örebro.
Född 13 mars 1893 i Örebro. Död 1 april 1981 i Örebro.
"Var liksom sin make Sam A. ...gymnastiklärare i Örebro och framstående
ledare inom den frivilliga gymnastiken. Makarna utformade den s.k.
Örebro-gymnastiken, känd för nytänkande inom såväl den manliga elitgymnastiken
som kvinnogymnastiken." [NE 1 s. 63]
I GCI - GIH:s årsskrift 1979 kallas hon "den svenska gymnastikens moder".
Tidskrift i gymnastik 1981 Nr 5 innehåller följande minnesord skrivna av gymnastikdirektören Anna-Lisa Näsmark.
"Med Greta Adrian har en av svensk gymnastiks största personligheter, en gymnastikens nydanare, en av vår kårs få kulturpersonligheter gått bort. [Hon] ... genomgick GCI 1913 - 1915. I föreningen GCI:s Årsskrift 1955 har hon skildrat gymnastiken där och då: 'Allt var så förkonstlat, så hämmat, så själlöst. - - Jag vill inte på något sätt klandra våra ledare. De var uppvuxna i en annan tid med andra ideal och uttrycksformer. De var nästan utan undantag till brädden fyllda av vördnad för arvet efter Ling och gjorde plikttroget och helhjärtat sitt yttersta för att inviga oss unga i den rena läran - - Utan överdrift kan man säga, att vi hade en manlig gymnastik, utan några som helst avkall på styrka och kraft.' År 1915 gick nyutexaminerade Greta Borg upp på Karolinska läroverket i hemstaden för att höra sig för om arbete. Gymnastikläraren där hette Sam Adrian. Greta Borg blev snart Greta Adrian och ett livslångt samarbete inom yrke, skola och hem hade börjat.
Sam Adrian hade utomlands sett en gymnastik som var fri från den stelhet och spänning som präglade dåtida svensk gymnastik. Han var helt öppen för att en nydaning var av nöden. Han var också stor entusiast när det gällde frivillig gymnastik för alla kategorier i samhället. Under första världskriget blev Sam Adrian inkallad och Greta Adrian fick vikariera i pojkläroverket. Författaren professor Erik Hjalmar Linder har i sin bok Mitt levande förflutna på ett underbart sätt skildrat sina intryck av Greta Adrian som lärarinna på Karolinska läroverket, givetvis ett läroverk för pojkar. Linder var då 11 år och gick i realskolan. Redan 1916 hade Greta blivit ombedd att starta en gymnastikavdelning med arbetare från en av Örebros skofabriker. Ur denna Örebro Arbetares gymnastikförening - snart en omfattande förening - utkristalliserade sig efter några år Arbetarnas Manliga Elit. Greta Adrian var energisk och entusiasmerande. Hon införde djärvt sådana nyheter, som att den fristående gymnastiken vid uppvisningar bestod av långa serier av rörelser och att kommandot försvann. Allt detta var något oerhört i en tid, då t.o.m. fingerböjningar och sträckningar kommenderades, för att nu inte tala om Giv akt! och Lediga! Arbetarnas Elit, som Greta ledde ända fram till 1934, kom att bli Sveriges mest i ropet varande manliga elittrupp. Erik Lindén, som 1934 övertog ledarskapet för truppen, hade själv deltagit som gymnast sedan sina pojkår. Han har berättat om Greta som ledare. Hon kunde entusiasmera, var idérik och kunnig och hon var obönhörligt sträng och konsekvent när det gällde stil, fart och hållning på truppen.
Även om Greta Adrian som ytterst få gjort en banbrytande insats inom manlig gymnastik, så torde hennes betydelse för utvecklingen av nya former av kvinnlig gymnastik vara om möjligt ännu större. Sin huvudsakliga lärargärning kom Greta att genomföra vid Högre Allmänna Läroverket för flickor i Örebro, där hon tjänstgjorde 1933 - 1958. Redan 1917 hade en ung Örebro-flicka bett Greta Adrian att starta en kvinnlig gymnastikförening. Denna förening kom till stånd och snart blomstrade också kvinnlig frivillig gymnastik i Örebro. Ur denna gymnastikförening, även den snart omfattande många avdelningar, utkristalliserade sig en elittrupp, som efter färgen på sin dräkt kallades De Grå. De Grå hade sina övningar i Risbergska skolan, där det fanns piano i gymnastiksalen. Här ledde Greta truppens övningar med egna improvisationer på pianot. Truppen hade också improvisationsövningar. När man betänker att musik till gymnastik infördes på GCI, nuvarande GIH, först 1950 och att improvisationsövningar smögs in först 1952, får man mer perspektiv på Gretas djärvhet. Även De Grå kom att bli en berömd elittrupp. På Lingveckor och andra gymnastiska begivenheter var trupp och ledarinna omsusade och omdiskuterade. Under 21 år ledde Greta Adrian denna ur svensk synpunkt helt unika trupp. Att man inom Örebro Gymnastikförbund kände stolthet såväl för den manliga som den kvinnliga elittruppen är lätt att förstå.
Självklart är att Greta Adrians tjänster kom att tas i anspråk på de mest skilda håll. Utom skolarbetet och arbetet inom frivillig gymnastik har hon verkat vid Örebro småskoleseminarium, Örebro läns Dövstumskola och Örebro Fröbelseminarium. Hon har hållit kurser på Sydsvenska Gymnastikinstitutet i Lund, på GIH i Stockholm, på Nääs. Hon startade pausgymnastik redan 1938. Dessutom har hon skrivit och komponerat. Att hon hunnit föda och uppfostra tre barn förefaller som en gåta. Efter sin pensionering har Greta Adrian ägnat sig åt det som tidigare väl fått räknas som hobby. Hon har hållit föredrag och hon har haft visaftnar, hon har ritat och målat och hon har skrivit. Dels har hon utgivit ett flertal läroböcker i gymnastik, dels boken Kilsbergen berättar, Visor till Jeremias i Tröstlösa, Nu dansar denna världens barn och andra dikter av Harriet Löwenhielm och Dan Andersson med melodier av Greta Adrian. Greta har också skrivit debattinlägg och kåserande resebeskrivningar.
Givetvis har Greta Adrians insatser uppmärksammats. Hon har bl.a. erhållit: Kulturstipendiet i Örebro 1971, Hjalmar Bergmanstipendiet i Örebro 1976 och Jeremiasfondens kulturstipendium 1980.
Personligen känner jag en stor tacksamhet över att ha fått lära känna Greta Adrian, en icke endast talangfull och högt begåvad person utan dessutom en rakryggad och modig person. Hon sade sin mening även när den inte var opportun och hon stödde sig alltid på rent sakliga argument. Hon blev älskad och beundrad och hon var värd dessa känslor."
Förutom de utmärkelser som nyss nämnts tilldelades hon medaljen Illis quorum menuere labores.
Hon dog 88 år gammal. Efter sin död har hon hedrats på olika sätt. Hon har fått en gata uppkallad efter sig i Örebro, Greta Adrians väg som ligger i stadsdelen Mellringe där hon tillsammans med sin familj bodde under närmare 25 år. Hon har också fått sitt namn inristat på Närkesstenen på Gällersta forngård tillsammans med 94 andra bemärkta "söner och döttrar av Närke", bland dem Gustav Vasas gemål Margareta Leijonhufvud, Cajsa Warg, Verner von Heidenstam och nobelpristagaren i fysik Manne Siegbahn.
Gift 29 mars 1917 med Karl Fredrik Samuel ”Sam” Adrian Kapten, gymnastikdirektör i Örebro.
Född 22 maj 1882 i Voxtorp(H). Död 14 juni 1956 i
Längbro(T). Dödsorsak: Hjärtinfarkt.
Far:
Adalbert Carl Adrian Lantbrukare och handelsresande. Född 19 november 1853 i Hakarp(F). Död 23 oktober 1900 i Växjö domkyrkoförs (G). Dödsorsak: Myocarditus + paralysis cordis.
Mor:
Ingrid Sofia Elisabeth Esajevna Rossander.
Född 10 december 1856 i Mörbylånga(H). Död 6 februari 1939 i Kalmar.
Barn:
Lisbeth Adrian Född 11 maj 1920 i Örebro Nikolai (T).
Per Henrik Adrian. Född 24 mars 1927 i Örebro Nikolai (T).
Lars Peter Samuel Adrian. Född 12 augusti 1932 i Örebro Nikolai (T).
